Sitter och sorterar bilder. Jobbar mig bakåt och har kommit till våren 2008. Bilden är från 25 fontes levadan på Madeira

När vi lämnade igen vår bil om vi hade på Madeira så visade trippmätaren 670.1km. Inte illa kört på en ö som är 50x20km. Vår lilla Micra fick jobba hårt i uppförsbackarna på Madeira.

Bilder finns nu i fotoalbumet.

Blogg inlägg från vår resa:

Madeira Dag 1 – Ankomst
Madeira Dag 2 – Funchal & Monte
Madeira Dag 3 – Ovan Molnen
Madeira Dag 4 – Som hämtat från Tolkiens värld
Madeira Dag 5 – In i Morias gruvor
Madeira Dag 6 – Encumeadan passet 1001 Möh
Madeira Dag 7 – Ribeiro Frio och Santana
Madeira Dag 8 – Full Circle…

Väg hem sitter och väntar på Arlanda efter ha spenderat natten på hotell Ibis. Helt okey hotell , Maria var dock inte lika positiv Tycker dock att det fyller sitt syfte en säng att sova i till ett rimligt pris. Flyg hem till Skellefteå går 17:15.

Ska ladda upp bilder till fotoalbumet så fort jag kommer hem.

Vi checkade ut från vårt hotell och satte kurs mot östra Madeira. Vi åkte vi motorvägen som på kartan ser ut att vara en riktig omväg, men det är det inte. Resan till östra sidan tog ca 50 minuter och det hade säkert tagit över 2 timmar om vi hade försökt via de smala kustvägarna. Vi åkte ut till Ponta de Sao Laurence som är ett naturskyddsområde som sticker ut som en arm längst ut i öster på Madeira. Vi tillbringade någon timma här och strövade omkring i det klippiga och karga landskapet. Såg många olika fåglar och fascinerades av de vackra klippformationerna.

Runt lunchtid så begav vi oss till Portella för att äta lunch vid ett gammalt värdshus som ligger på 650 möh mitt på den gamla vandringsvägen mellan norra och östra Madeira. Värdshuset är känt för sina goda grillspett och sin vackra utsikt över Örnklippan som ligger i närheten av Santana. Inledningsviss så var det för molnigt att få en skymt av klippan så vi gick in och åt lunch.

Men vi hade tur, Molnen hade klarnat så vi kunde ta en bild av Örnklippan. Så nu hade vi åkte hela varvet runt Madeira.

Nu satte vi fart mot flygplatsen för vi hade ett plan hem till Sverige att passa. Avresa till Stockholm 17:15.

Vi lämnade vårt hotell tidigt på morgonen för att åka österut på Madeiras nordkust. Vi kunde snabbt konstatera att vägarna på nordöstra Madeira inte är av samma klass som dom på södra sidan. Smala och vindlande 3.5 meters vägar som är uthuggna för hand i klippan. Det gäller att ha tungan rätt i mun när man kör och inte anlag för höjdskräck. Vi åkte Santana som är en av de större städerna på norra sidan och sen så körde vi upp i bergen till ett skogsreservat som ligger runt byn Ribeiro Frio. Genom denna by så rinner det en bäck med iskallt vatten från bergen ovanför. Ribeiro Firo betyder isfloden. Vi åt en god lunch och tittade på forell odlingen som finns vid skogsvaktar stationen. Vi vandrade runt i omgivningen innan vi satte fart neråt kusten igen. Målet var en av Madeiras vingårdar som var känd för deras ros trädgård.

Har fått mitt behov av rosor mättat för flera år framåt

Vy över Encumeadan passet tidigt på morgonen just efter soluppgången.

Vi checkade ut från vårt hotell Jardim Atlantico för att flytta oss till Madeiras nord kust. Våra sista två nätter på Madeira ska vi bo på Monte Mar Palace hotell som ligger i den lilla staden Ponta Delgada. Vi tog vägen över Encumeadan passet vars högsta punkt är 1001 möh. Detta pass eller snarare canyon ligger i mellan Paul de Serra platån och Pico do Ariero. När du står på högsta punkten så kan du se Atlantens blåa vatten i norr och söder.

Gratis biltvätt, någon?

Vi åkte upp till Porto Moniz igen på förmiddagen, denna gång vid den gamla norra kustvägen. Starka nerver krävs för vägen på många ställen endast enfilig med mötespunkter. Norra delen av Madeiras vägnät har ännu inte samma standard som det södra. Nya och bredare vägar håller dock på att byggas, men det gör att det tar längre tid att förflytta sig i norr.

På eftermiddagen så checkade vi in på våra nya hotell och det ser mycket fint ut. Klart bästa hotell standarden på denna resa men ingen slår utsikten på Jardim Atlantico.

För övrigt så var jag glad att jag hittade en fri WiFi access punkt så jag kunde fylla på denna blogg lite. Hastigheten var dock för långsam för att ladda upp några bilder till fotoalbumet.

Klart varmaste dagen ca + 25 grader i skuggan.

Maria på Levada do Risco

Idag så åkte vi igen upp på högplatån runt Paul da Serra för att vandra 2 levador som heter 25 Fontes och Levada do Risco. Dessa två är av de populäraste av Madeiras levador med vacker natur och höga vattenfall. Problemet är att när man skall ta sig till en levanda är att terrängen kan var ogästvänlig. I fallet med dessa två är att det är en höjdskillnad på 200-300 meter ner från vägen till den första levandan (do risco). Den vägen är mycket brant och kan slita hårt på rygg och knän.

Levadorna samlar in vatten från nordväst sidan och leder det genom en lång tunnel genom berget Paul da Serra till den södra sidan. Just denna tunnel blev vi tipsade om som en alternativ väg i en bok som jag lånade av en kollega. Så vi bestämde oss för den alternativa rutten.

Med hjälp av trippmätaren på bilen så lyckades vi hitta skogsvägen som man skulle ta för att vandra fram till skötar stugan för levadan 25 fontes. Bakom denna stuga skulle tunnelingången finnas.

Vi lämnade bilen och vandrade ca 1 – 2 km till stugan Där bakom fann vi ingången och levadan 25 fontes. Lite nervösa gav vi oss in i tunneln som enligt kartan skulle vara ca 1 km. Under vandingen i mörkret så började jag än en gång att tänka på Tolkiens Sagan om ringen. Det kändes verkligen som vi gick omkring i Moria. Den vita mossbekläda linden vid ingången ger även associationer till ingången till Morias gruvor.

En sak som fascinerade mig var hur tyst det var. Man tänker vatten och att det ska porla det gör det inte i en levada. Principen med en levada är samma som hur romarna byggde sina akvedukter, bara några graders lutning. Det gör att vattnet rinner fram helt ljudlöst.

Väl på andra sidan så öppnades sig ett sagolikt landskap. Vi vandrade ett tag efter 25 fontes för att se gå upp till levandan do Risco för att se på vattenfallet. Det var så vackra vyer fram till vattenfallet så det är svårt att beskriva det med ord. Ska ladda upp bilder sen när jag kommer hem till fotoalbumet.

Efter vattenfallet så vände vi om för att gå tillbaka och än en gång är jag glad att vi startade tidigt. På vägen tillbaka så möte vi busslaster med guidade turer som lite grann störde friden.

En liten kompis som vi träffade på vägen.

I morgon (lördag) så ska vi checka ut från hotellet för att ge oss iväg till Ponta Delgada som ligger på nord östra sidan av Madeira. Och jag hoppas att det hotellet skall ha Internet….

Oj, har svårt att kunna smälta allt vi har sett idag. Vi har rest runt på Madeiras väst kust idag och det känns som man har rest igenom ett landskap som hämtat från Tolkiens Sagan om ringen. Vi reste genom den av UNESCO världsarvs skyddade Laurell skogen. Den är en subtropisk klassad regnskog bestående till största delen av Laurell och Eukalyptus träd. Den absorberar fukten från molnen som kommer in från Atlanten. Det var precis som jag har tänkt mig en Alv skog.

Sen så åkte vi till Porto Montiz för att äta lunch och fick se dess svarta klippor skapade av lava. Platsen skapades när lava rann ut i havet för miljontals år sedan från vulkanen som skapade Madeira. Runt denna stad finns många av de vinodlingar som används till att göra Madeira vin.

Efter lunch så åkte vi upp på högslätten som finns på västra Madeira. Det är en stor platå som ligger på 1000-1500 möh. Miljön kan enklast beskrivas som en Skotsk hed. Ljung och Enrisbuskar växer på denna platå. Stora moln drev sakta över slätten och det var mycket vackert.

Paul de Mar är staden längst bort och uppe på klippan närmast, 493 möh ligger vårt hotell.

På kvällen åkte vi till Jardim do mar som ligger nedanför klipporna vid vårt hotell för att äta middag. Det är en av de vackraste byar jag har sett. Omgiven av massiva vågbrytare för att skydda staden mot de kraftiga vågorna som slår in mot kusten på denna del av Madeira. Staden är ett gammalt fiskesamhälle med vackra små hus och vindlande gränder som man lätt går vilse i.

Vi hamnade på en fiskrestaurang med utsikt de massiva vågorna och vi beställde in en jätte tallrik med fisk och skaldjur som var mycket god. Vi skrattade gott åt vår kypare som påminde mycket om Manuell från Faulty towers(dock var han mycket gladare).

En helt underbar avslutning på dagen……

Idag så checkade vi ut från vårt hotell i Funchal och satte kurs mot Pico do Arieiro, 1810 möh. Vägen gick brant uppåt från Funchal och vi passerade Monte på vägen upp. Efter Monte så körde vi genom en tät barrskog innan vi nåde lavaslätten som omger Pico do Ariero. Temperaturen sjönk hela vägen upp till toppen till någonstans runt 5 plusgrader.

Maria på Pico do Arieiro.

En bild på mig måste ju finnas också som bevis

Den första bilden är från Pico do Juncal som jag gick till efter Maria hade gått tillbaka till bilen för att värma sig.

Efter det så åkte vi till Nunnornas dal.

Maria på väg upp till Eira do Serrado, utsiktspunkten över nunnornas dal.

Utsikt från Eira do Serrado.

Vi avslutade dagen med att åka Västerut till vårt andra hotell, som ligger i Prazeres på Västkusten. Hotell Atlantico Jarim är byggt uppe på en 500 meter klippa ut över havet. Utsikten från Balkongen finns det få andra hotell som slår. Kan stå i timmar och bara titta utöver den blåa Atlanten.

Vi steg upp tidigt och gick ner till frukostmatsalen. Vi kunde konstatera att vi var inte skulle äta frukosten ensamma. Frukostmatsalen var fullproppad med Tyska pensionärer!!

Då vi hade bara 2 nätter i Funchal så bestämde vi oss för att göra Funchal som en kryssningspassagerare. Funchal är en av de mest besökta hamnarna i världen av kryssningsfartyg. Normala rutinen är att de lägger till på morgonen och lämnar hamnen på kvällen.

Espada – god matfisk som finns i vattnen runt Madeira. Lever på 200-1000 meters djup.

Vi besökte fiskmarknaden på förmiddagen och såg när fiskarna sålde dagens fångst. Vad jag kände igen så såldes det Espada, Uer, Tonfisk och Makrill. Det fanns även många andra arter som jag inte kände igen. Sen besökte vi även frukt och grönsaksmarknaden. Man blev nästan sjuk av att se deras urval. Vi tillbringade resten av förmiddagen med att vandra runt i Funchal och efter en stärkande lunch så tog vi linbanan upp till Monte.

Monte ligger 800 möh och var en tillflyktsort för de rika Sockerbaronerna under de varma somrarna. Mest känt är Monte för sina vackra trädgårdar. Vi besökte en och vandra runt i den i några timmar. Madeira Tropical Garden är byggd i en ravin och sträcker sig över ett stort område. Totala höjdskillnaden är runt 100 meter.

Tog hur mycket bilder som helst från denna trädgård, så här kommer lite blombilder:

”

Efter en fem timmar lång flygresa så landade vi på Funchals berömda flygplats. Vid landningen så såg man bara hav, hav och hav. Sen flög man över klippkanten och landade direkt på banan.

Vi fick en Nissan Micra som Hyrbil. Kan erkänna att jag inte var helt positiv till den modellen. Våra resväskor fick med plats, men det var på gränsen.

Resan in till Funchal gick bra och vi lyckades hitta hotellet. Maria var en perfekt kartläsare och vi lyckades hitta på första försöket. Även fast skyltningen inte var den bästa.

Vi åt middag på hotellet och sen gick vi och la oss tidigt…

3308|450

Maria och jag är i Stockholm med mina vänner över helgen och på måndag åker vi till Madeira. Vi bor på det nybyggda hotellet Clarion Sign som ligger vid norra bantorget(i närheten av centralen). Som alla nybyggda Hotel så känns det fräscht, samt så är personalen mycket tillmötesgående och alerta. Hotellet har en futuristisk design samt är inrett efter modern skandinavisk snitt.

Tycker dock inte att dom har lyckats lika bra som tex Nordic Light (också i Stockholm) med inredningen av rummen. Lite tråkig färgsättning och vissa av möblerna känns lite billig kvalitet. Undrar också vad arkitekten tänkte med när man satte dit en frostad glasdörr som badrums dörr.

I fredags firade vi Johan 40 år.

Lördagen så sprang Maria och jag runt i centrala Stockholm och kompletterade för vår Madeira resa. Samt så handlade vi lite nya böcker att läsa på resan. Jag köpte Äventyr på Riktigt – Berättelsen om upptäckaren Sven Hedin skriven av Axel Odelberg. Har börjat läsa den och berättelsen fängslar mig. Den handlar om Sven Hedin som gjorde flera resor till centrala Asien i början av 1900-talet och var den sista som adlades i Sverige.

På kvällen var vi och åt på ett amerikanskt Stekhus på Kungsholmen, Texas Longhorn. Bra kött, och det var möjligt att beställa köttbiten i olika storlekar. Allt från 200gr “Lady size” till 1kg biff. Vi avslutade kvällen med drinkar i hotell baren.

Idag söndag åkte vi till Huddinge och hälsade på Ola och Linn. Vi avslutade med att gå på Aquavit och äta middag. Maten var mycket bra men personalens rutiner kändes inte helt inkörda. Lite konstigt tycker jag för restaurangen har varit öppen i några månader.

Imorgon måndag flyger vi till Madeira.